beslutsångest slutade som vanligt med kladdkaka.

ja jo om ett tag kanske jag ser rätt illa då mina ögon växt klart. för så är det, jag är så liten att mina ögon inte har växt så det räcker och blir över eller om det är tvärt om om man nu tänker vara närsynt. alltså jag menar att jag inte minns om ögat är för lång eller för kort när man är just närsynt och om det nu tänker bli för långt så är det det jag syftar på när jag säger räcker och blir över men om det nu skulle vara så att jag misstar mig och man är närsynt om ögat är för kort vet jag inte hur jag skulle uttrycka mig fast jag tror ju mer på att ögat planerar att bli för långt eftersom jag informerades om att det kan bli värre när ögat har växt klart och när saker växer tror jag bestämt att de inte krymper men jag kan ju missminna mig på den saken också.
annars så snurrar huvudet mer än vanligt och jag börjar bli beroende av saker fast mest bra saker så som all kärlek och tid som jag lägger ner på mina frukostar och alla ord och meningar som formar böcker som jag har svårt att slita mig ifrån men så blir jag hemska snurrig av beroendet av att undvika städa mitt bombnedslag (nej det går inte att kalla det för mitt rum för stunden, det gå bara inte). och så vill jag ha mitt kakfat.
.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0